Tsab ntawv

Kev Cobqhia Cov Xibfwb Nyobrau Tiam Ntawm Luvtawlees Kev Ntseeg Tseeb

Ib txojkev uas nyob ntawm txojkev txawj ua tau, uas ua rau peb xav tsis thoob

Daniel Witte

Tsab ntawv no muaj cov link rau cov uas xav nyeem ntxiv.

Ib Tsab Ntawv Hais Txog Ib Tsab Ntawv?

Yog lawm. Kuv muaj ib yam los qhia rau koj.

Nyeem Benjamin T. G. Mayes tsab ntawv xyoo 2024, “Pastoral Formation in Lutheran Orthodoxy and the Method of Theological Study Proposed by Johann Gerhard.” Muab coj los siv rau koj qhov kev kawm Vajtswv Txojlus.

Mayes tsab ntawv tawm nyobrau nplooj 99–121 hauv phau Plaub Hlis/Xya Hli 2024 (Volume 88:2–3) ntawm Concordia Theological Quarterly. CTQ yog Concordia Theological Seminary phau ntawv xovxwm, nyob hauv lub nroog Fort Wayne, xeev Indiana (LCMS). Mayes tsab ntawv muaj dawb nyobrau hauv internet ua daim .pdf. Mayes yog tus xibfwb qhia keebkwm Vajtswv Txojlus (Associate Professor of Historical Theology) nyobrau Concordia Theological Seminary, Fort Wayne, Indiana. Koj tiv tauj tau nws ntawm benjamin.mayes@ctsfw.edu.

Yuav zoo licas yog peb cobqhia cov xibfwb raws txojkev no ntau ntxiv? Yuav zoo licas yog tsis yog saib ntau ntawm cov chav kawm uas lawv kawm tiav, tiamsis saib ntau ntawm tej uas lawv ua tau tiag—qhia, cev Vajtswv lus, thiab saibxyuas tibneeg tej ntsujplig?

Thaum koj nyeem zaj luv luv no, nug koj tus kheej:

  • Qhov twg zoo ib yam li tej uas peb ua niajhnub no?
  • Qhov twg ua rau peb yuavtsum rov xav dua?
  • Peb sim tau qhov kev hloov me twg?

Vim Licas Thiaj Sau Ib Tsab Ntawv Hais Txog Ib Tsab Ntawv?

Xyoo 2025 peb tau kawm ib zaj lus qhia luv luv txog Competency Based Theological Education (CBTE), uas yog kev kawm Vajtswv Txojlus uas nyob ntawm txojkev txawj ua tau. Mayes qhia hais tias tej uas peb hu ua CBTE niajhnub no yeej nrhau cag tob nyobrau hauv cov Luvtawlees tej kev coj.

CBTE txawv ntawm tej kev kawm uas ibtxwm coj los: txawv ntawm kev coj, kev ntsuas, thiab kev nrawm losis qeeb.

  • Cov tubkawm tsis yog txhua tus kawm tiav tib cov chav kawm rau tib lub sijhawm.
  • Txawm lolus “chav kawm” los tejzaum tsis yog lolus zoo tshaj—cia peb xav txog “tej kev kawm uas tau ua tiag.”
  • Nyobrau CBTE, qhov kev txav mus tomntej saib ntau ntawm tej uas tus tubkawm ua tau.

Tejzaum koj nyeem tsab ntawv Kaum Hli 2025 ntawd yam tsis tso siab. Tejzaum koj nug hais tias, “Yam tshiab puas yeej yog yam tseeb dua?” “Ua licas peb tsis coj raws li txojkev uas peb ibtxwm paub xwb?”

Cia peb xav txog Johann Gerhard (1582–1637), tus xibfwb qhia Vajtswv Txojlus nyobrau Jena, tebchaws Yelamas (1616–1637). Gerhard sau ntawv ntau kawg nkaus. Txog niajhnub no nws tej ntawv tseem qhia tau cov neeg txawjntse—ua lus Latin thiab lus Yelamas, uas yog nws ob hom lus, thiab ua lwm hom lus uas muab txhais lawm.

Tejzaum koj yuav xav hais tias ib tug neeg txawjntse zoo li Gerhard yuav yuam kom cov tubkawm Vajtswv Txojlus thiab cov yuav ua xibfwb yav tomntej uas nws cobqhia ntawd kawm nyuaj kawg nkaus, thiab qhov kev kawm nyuaj ntawd yuav zoo ib yam li tej kev kawm diploma, bachelor’s, thiab master’s uas muaj rau kev kawm Vajtswv Txojlus niajhnub no. Tejzaum koj yuav xav hais tias ib tug neeg zoo li Gerhard, uas siv 13 xyoo, pib thaum nws muaj 28 xyoos, luam tawm tau ib phau ntawv qhia txog kev ntseeg uas niajhnub no muaj 19 phau ua lus Mekas, yuav xav kom cov txivneej uas nws cobqhia ua xibfwb ntawd txawjntse ib yam li nws. Tejzaum koj yuav xav hais tias ib tug neeg uas, raws li CPH cov lus qhia txog nws cov phau ntawv, muaj peevxwm qhia tau “cov ntseeg txojkev ntseeg los ntawm Vajtswv Txojlus, sib tham nrog cov thawjcoj pawgntseeg thaum ub, kev qhia txog Vajtswv nyobrau tiam nruabnrab, Luvtaws, thiab cov kws qhia Vajtswv Txojlus tiam no coob leej,” yuav xav kom txhua tus uas yuav ua xibfwb yav tomntej uas kawm nrog nws nyob Jena ntawd muaj peevxwm ua tau tibzoo ib yam li nws thaum lawv nyobrau saum lub rooj cev Vajtswv lus thiab hauv lawv tej chav qhia ntawv, thiab muaj daim ntawv kawm tiav los ua timkhawv.

Koj yuav xav yuam kev lawm.

Kev Kawm Vajtswv Txojlus Uas Nyob Ntawm Txojkev Txawj Ua Tau Nyobrau Tiam 17

Cia peb xav txog qee yam uas Mayes tau pom.

  1. “Txij tiam 15 mus txog tiam 17, luag kwvyees hais tias cov tubkawm nyob hauv University of Wittenberg li 1.8 xyoo xwb. Yuav ua xibfwb ntawd tsis tas yuavtsum muaj daim ntawv kawm tiav qibsiab. Tseeb tiag, nyobrau tebchaws Yelamas thaum tiam tshiab pib, cov pawgntseeg nyob tom tej zos feemcoob tsis xav tau cov xibfwb uas muaj daim ntawv kawm tiav qibsiab” (106).
  2. “Kev kawm Vajtswv Txojlus nyobrau tsev kawm ntawv qibsiab kuj txawv ntau ntawm tej kev coj niajhnub no nyobrau Amelikas Sab Qaumteb, vim tsev kawm ntawv tej cai (tsawg kawg nyobrau Wittenberg) tsis tau hais txog losis yuam kom muaj tej qhab-nees losis tej kev xeem, tsuas yog thaum cov tubkawm xav kawm tiav tau daim ntawv xwb.”
  3. “Txawm tej kev kawm thiab tej chav kawm uas muab qhia ntawd tau teeb tseg meej meej lawm los, tseem muaj kev ywjpheej ntau kawg. Tsis muaj tej yam uas yuavtsum ua tau ua ntej thiaj nkag tau rau tsev kawm ntawv qibsiab (tsuas yog yuavtsum txawj lus Latin zoo xwb), thiab tsis muaj sijhawm ntev npaum licas uas ib tug tubkawm yuavtsum nyob hauv tsev kawm ntawv qibsiab.”
  4. “Qhov uas raug tsa mus ua xibfwb rau ib pawgntseeg feemcoob tsis tas yuavtsum muaj ib daim ntawv kawm tiav. Hloov chaw, pawgntseeg tej kev xeem thiaj yog qhov yuavtsum muaj, thiab tej kev xeem no saib ntsoov rau tus uas xav ua xibfwb txojkev lees kev ntseeg, nws txojkev paub Vajtswv Txojlus thiab kev qhia txog Vajtswv, thiab nws txojkev cev Vajtswv lus.”
  5. “Yog li ntawd, qhov ntev ntawm kev kawm yog teeb raws li tus tubkawm, vim lawv muaj txojkev txawj thiab theem kev kawm sib txawv thaum lawv tuaj txog rau tsev kawm ntawv qibsiab” (106–107).
  6. “Qhov uas ib tug txivneej tsimnyog ua xibfwb ntawd nyob ntawm tus txivneej ntawd txojkev txawj ua tau xwb, thiab tej kev kawm Vajtswv Txojlus muaj los kom ua tau tus txivneej ntawd txawj ua tau ib tug xibfwb” (muab ua ntawv tuab ntxiv).
  7. “Yog li ntawd, tsis yog muab ib daim qhab-nees losis ib daim ntawv qhia txog kev kawm, tiamsis luag feemcoob sau tej tsab ntawv pom zoo rau cov uas xav ua xibfwb, ua timkhawv txog tus ntawd tus cwjpwm zoo, nws txojkev cev Vajtswv lus, thiab nws txojkev totaub tej lus qhia. Tej kev txawj no yog tej uas yuavtsum muaj ua ntej thiaj ua tau ib tug xibfwb.”
  8. “Ntawd yog hais tias, qhov uas ib tug tsimnyog ua xibfwb ntawd ib feem nyob ntawm nws lub neej ntseeg thiab nws tus cwjpwm. Luag xav kom cov uas xav ua xibfwb yuavtsum xub muaj Vajtswv Txojlus nyob hauv lawv lub neej thiab tu txojlus ntawd los ntawm kev thov Vajtswv thiab kev nyeem, thiab lawv twb raug sim hauv lub neej tiag tiag lawm.”
  9. “Tej kev txawj zoo li no (ntawm sab kev kawm thiab ntawm tus kheej lub neej) tseemceeb dua tej daim ntawv kawm tiav rau feemcoob ntawm tej pawgntseeg thiab tej xibfwb.”
  10. “Qhov no zoo li yog ib hom kev kawm uas nyob ntawm txojkev txawj ua tau, thiab yog ib qho kev kawm uas nyuaj tiag” (107).

Tej Ntxiv Los Ntawm Gerhard Thiab Mayes

Mayes txuas ntxiv muab Gerhard phau Method of Theological Study (1617) los xaus luv luv, uas hais txog

  • tej uas yuavtsum muaj ua ntej yuav kawm Vajtswv Txojlus,
  • tej kev kawm ua ntej yuav kawm Vajtswv Txojlus,
  • kev nyeem thiab kawm Vajtswv Txojlus ntawm tus kheej,
  • kev nyeem tej phau ntawv qhia txog kev ntseeg,
  • kev sib cav txog kev qhia (disputations), thiab
  • kev cev Vajtswv lus (107–113).

Nyeem cov nplooj ntawd. Xaiv tej uas yuav pab tau koj qhov kev kawm Vajtswv Txojlus.

Kev Ntsuas Cov Xibfwb Nyobrau Tiam Ntawm Luvtawlees Kev Ntseeg Tseeb

Thaum ib tug txivneej npaj txhij yuav mus ua xibfwb lawm, nws yuavtsum cev ib zaj lus qhia sim. “Feemcoob cov tubkawm Vajtswv Txojlus tsis raug tso cai mus ua ib pawgntseeg tus xibfwb tamsim ntawd. Ua ntej lawv yuavtsum ua xibfwb qhia ntawv losis ua tus xibfwb pab. Ua li no kom lawv thiaj kawm tau pawgntseeg tej kevcoj” (115).

Muaj tej kev xeem ua ntej thawj zaug raug hu mus ua xibfwb, thiab ua ntej raug hu mus rau lwm pawgntseeg.

Kuj muaj tej kev tuaj xyuas ua ib ntus zuj zus: “Nyobrau hauv cov lus nug ntawd, luag nug cov xibfwb txog

  • lawv txojkev tuav ruaj rau phau ntawv Khaukawm (Book of Concord),
  • seb lawv puas tau nyeem Phau Vajtswv Txojlus tag ob zaug rau ib xyoos, thiab
  • seb lawv puas tau nyeem cov phau ntawv lees kev ntseeg thiab Luvtaws tej ntawv sau, …
  • lawv siv cov kws piav Vajtswv Txojlus tus twg, tsis hais cov thaum ub thiab cov tiam no, thiab
  • seb lawv puas txawj lus Kilis thiab lus Hijnplus.

“Txhua zaus uas luag tuaj xyuas, luag muab ib phau ntawm Vajtswv Txojlus thiab ib losis ob nqe lus qhia rau tus xibfwb kawm, thiab luag yuav xeem nws txog tej ntawd thaum tuaj xyuas zaum tomntej. Qhov no ua kom ib tug xibfwb tubnkeeg tseem yuav kawm ntxiv mus, thiab qhov tseemceeb tshaj, nws yuav kawm tej uas yuav pab tau nws cov neeg zoo tshaj rau kev tivthaiv thiab txhawb lawv txojkev ntseeg” (117).

Mayes Cov Lus Xaus

Mayes muab nws cov lus xaus txog kev muab tiam 17 txojkev saum toj no coj los siv rau tiam no tso rau plaub nplooj kawg ntawm nws tsab ntawv, 118–121. Peb yuav ua licas nyobrau tiam AI tshiab no?

Mayes hais tias “Gerhard txojkev cobqhia cov xibfwb, raws li kuv pom, yog kev cobqhia cov xibfwb uas nyob ntawm txojkev txawj ua tau. Yuav ua xibfwb ntawd, tsis tas yuavtsum muaj ib daim ntawv kawm tiav twg; tsis tas yuavtsum kawm ib chav kawm twg. Yam uas yuavtsum muaj yog kev paub Vajtswv Txojlus thiab kev qhia txog Vajtswv kom tag nrho, kev txawj cev Vajtswv lus thiab qhia kom zoo heev, thiab lub neej uas hwm Vajtswv” (119, muab ua ntawv tuab ntxiv).

Tsis yog muab tej txojkev thaum ub coj los siv tag nrho, Mayes muaj plaub lo lus xav rau peb tiam no:

“Ib, peb yuavtsum xav txog kev cobqhia cov xibfwb uas nyuaj thiab nyob ntawm txojkev txawj ua tau, thiab cia sijhawm kawm hauv tsev kawm ua xibfwb ntev luv txawv raws li tus tubkawm txojkev txawj, nws tej kev paub, thiab nws tej kev ua dhau los.

“Ob, peb yuavtsum xav txog kev qhia kom lawv nyeem Vajtswv Txojlus ntau ntxiv (nyeem sai sai thiab nyeem tibzoo mus li). Cov tubkawm yuavtsum muab tau lawv tej ntawv sau tseg uas kho zoo zoo lawm los qhia, uas yuav pab tau lawv nyobrau lawv tes haujlwm.

“Peb, tej chav kawm uas sib tham ua pab yuavtsum siv txojkev sib cav txog kev qhia (disputation) qee zaus. Txawm yuav ua licas los, qhov uas coj txojkev sib cav no rov los siv dua yuav muaj nujnqis heev.

“Plaub, raws li Gerhard hais, ‘Tus uas thov Vajtswv kub siab lug twb kawm tau ib nrab ntawm nws tej kev kawm lawm.’ Yog qhov no muaj tseeb, ces tejzaum yuavtsum muab kev thov Vajtswv coj los ua ib feem ntawm kev kawm. Piv txwv li, tejzaum muab cov chav kawm txo tsawg zog thiab qhia cov tubkawm kom xav tibzoo txog Vajtswv Txojlus, thiab kom lawv ua li ntawd txhua txhua hnub, sau tej uas lawv pom cia rau hauv lawv cov ntawv sau tseg uas kho zoo zoo lawm” (120).

Koj Cov Kaujruam Tomntej

Yog koj tabtom cobqhia cov xibfwb, sim ua li no rau lub hli tomntej. Nyeem Mayes tsab ntawv nrog koj pab qhia ntawv (losis nyeem ib ntu xwb). Xaiv ib qho kev coj ntawm tiam 17 losis ib lo lus qhia ntawm Mayes coj los sim. Piv txwv li:

  • kom lawv ua tawm qhia txog tej uas lawv kawm tau, tsis yog xeem ntawv;
  • muab kev nyeem Vajtswv Txojlus uas teeb tseg zoo zoo rau lawv nyeem thiab sau tseg;
  • muab kev thov Vajtswv uas muaj neeg coj ua ib feem ntawm kev cobqhia.

Sib tham ua ke: Yam twg pab tau? Yam twg peb yuavtsum kho? Pib me me. Sim ib qho kev hloov. Kawm los ntawm qhov ntawd. Kuv xav paub koj cov lus tswvyim.

Nyobrau hauv peb tej kev qhia thiab kev kawm, nyobrau hauv peb qhov kev hlob hauv Khetos txawm tejzaum peb twb ua Vajtswv tes haujlwm tau ntau xyoo lawm los, thov Vajtswv pub rau peb sawvdaws, vim Yexus, kom peb muaj tib lub siab li tus ntseeg neeg Yudais uas tau thov ntev los lawm, “Thov qhib kuv lub qhovmuag kom kuv pom tej yam phimhwj nyobrau hauv koj txoj kevcai” (Phau Nkauj 119:18).

גַּל־עֵינַי וְאַבִּיטָה נִפְלָאוֹת מִתּוֹרָתֶךָ׃

Daniel Witte yog ib tug ntawm WELS One Africa Team nyobrau lub nroog Lusaka, tebchaws Zambia.